Efter ett trauma kan kroppen fortsätta reagera som om faran fortfarande finns kvar, även när omgivningen är trygg. Konsekvenserna av PTSD kan därför märkas i sömn, relationer, arbete, kropp och självkänsla under lång tid. Här går jag igenom vad som kan hända, när det är dags att söka hjälp och vilka behandlingar som faktiskt kan minska besvären.
PTSD påverkar mer än minnen och sömn
- Långvarig stress kan ge sömnproblem, irritabilitet, koncentrationssvårigheter och kroppslig spänning.
- Undvikande kan tillfälligt kännas skyddande men på sikt begränsa arbete, relationer och vardagsliv.
- Samsjuklighet med depression, ångest, beroende eller smärta är vanligt och behöver behandlas parallellt.
- Behandling hjälper, särskilt traumafokuserad KBT och ibland EMDR eller läkemedel.
- Akut hjälp behövs vid självmordsplaner, outhärdlig ångest eller om personen inte är säker.
Vad händer i kroppen och psyket vid långvarig PTSD
PTSD, eller posttraumatiskt stressyndrom, uppstår efter en mycket skrämmande eller hotande händelse. Det kan handla om våld, olyckor, sexuella övergrepp, krig, katastrofer eller upprepade trauman. Alla som varit med om trauma utvecklar inte PTSD, och en stark reaktion direkt efter händelsen betyder inte automatiskt att man har en diagnos.
För diagnosen ska besvären vanligtvis ha funnits i minst en månad och påverka vardagen tydligt. Jag brukar förklara PTSD som ett alarmsystem som har fastnat i beredskapsläge. Hjärnan försöker skydda personen, men tolkar ljud, lukter, platser eller relationer som farliga även när hotet är över.
Påträngande minnen och starka kroppsliga reaktioner
Flashbacks, mardrömmar och påträngande minnesbilder kan göra att det förflutna känns skrämmande närvarande. Hjärtklappning, skakningar, andningssvårigheter, svettningar och muskelspänning kan komma plötsligt efter en till synes liten trigger, alltså något som påminner om traumat.
Den ständiga vaksamheten kan också ge långvarig sömnbrist. När sömnen försämras blir det ofta svårare att reglera känslor, minnas saker och hantera stress, vilket i sin tur kan förstärka PTSD-symtomen.
Undvikande som krymper livet
Det är vanligt att undvika samtal, platser, människor, nyheter eller aktiviteter som väcker obehag. Problemet är att undvikandet ger kortvarig lättnad men lär hjärnan att situationen verkligen är farlig. Med tiden kan fler och fler delar av livet försvinna.
En person kanske slutar åka kollektivt efter en olycka, undviker närhet efter våld i en relation eller tackar nej till sociala aktiviteter på grund av rädsla för att tappa kontrollen. Det är inte lathet eller ovilja. Det är en begriplig skyddsreaktion som ändå kan få stora praktiska konsekvenser.
Så påverkas arbete, relationer och vardag
PTSD märks inte alltid utanpå. En person kan verka lugn på jobbet men vara helt slut efteråt, eller fungera bra i perioder och sedan få ett kraftigt bakslag. Koncentrationssvårigheter, lättskrämdhet och irritation kan göra det svårt att planera, fatta beslut och hålla fokus under längre stunder.
På arbetsplatsen kan triggers skapa särskilda problem. Höga ljud, trånga rum, fysisk kontakt eller situationer som liknar traumat kan utlösa stressreaktioner. I vissa fall behövs tillfälliga anpassningar, till exempel lugnare arbetsmiljö, tydligare planering, pauser eller gradvis återgång.
Närstående kan känna sig bortstötta
Den som lever med PTSD kan ha svårt att känna trygghet och närhet. Irritation, känslomässig avstängdhet, behov av kontroll eller att man drar sig undan kan misstolkas som bristande kärlek. Samtidigt kan relationen verkligen bli belastad om ingen får stöd.
Jag tycker att det viktigaste för närstående är att kombinera förståelse med tydliga gränser. Lyssna när personen vill prata, pressa inte fram detaljer och ta inte automatiskt ilska personligt. Men hot, våld och kränkningar behöver fortfarande tas på allvar. Trauma förklarar ett beteende, men ursäktar inte att någon skadar andra.
Komplex PTSD kan ge djupare svårigheter
Efter upprepade eller långvariga trauman kan så kallad komplex PTSD förekomma. Utöver de vanliga PTSD-symtomen kan personen få stora problem med känsloreglering, negativ självbild, skam, skuld och relationer.
Det kan till exempel vara svårt att lita på andra, säga nej eller förstå vad man själv behöver. Dessa svårigheter kräver ofta ett långsiktigt och tryggt behandlingsarbete, men de betyder inte att återhämtning är omöjlig.
Vilka andra psykiska och kroppsliga följder kan uppstå
PTSD förekommer ofta tillsammans med andra psykiska besvär. Depression, panikångest, generaliserad ångest, dissociation och skadligt bruk av alkohol eller droger är exempel på samsjuklighet. Det betyder att flera tillstånd finns samtidigt och behöver vägas in när vården planerar behandlingen.
Alkohol kan kännas som ett snabbt sätt att somna eller dämpa minnen, men försämrar ofta sömnkvaliteten och ökar irritabilitet och ångest. Därför är det klokt att berätta öppet för vården om alkohol, läkemedel eller droger, även om man skäms. Informationen hjälper behandlaren att göra vården säkrare.
Smärta, trötthet och kroppslig stress
En del personer med långvarig PTSD får huvudvärk, muskelvärk, magbesvär, hjärtklappning eller en ständig känsla av fysisk trötthet. Alla sådana symtom beror inte på PTSD, så nya eller tydliga kroppsliga besvär ska bedömas medicinskt och inte avfärdas som psykiska.
Långvarig stress kan däremot påverka återhämtning, fysisk aktivitet, matvanor och sömn. Det kan skapa en ond cirkel där kroppen blir mindre motståndskraftig och vardagen ännu svårare. Små regelbundna vanor, som måltider, dagsljus, rörelse och stabila sovtider, är inte en ersättning för behandling men kan stärka förutsättningarna för återhämtning.
Självmordstankar måste tas på allvar
Vid långvarig och obehandlad PTSD kan hopplöshet, depression och självmordstankar förekomma. Fråga rakt men lugnt om personen tänker på att skada sig eller ta sitt liv. Att fråga ökar inte risken för självmord, men kan göra det lättare att få hjälp.
Vid självmordsplaner eller en situation som känns outhärdlig ska man söka psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112. För sjukvårdsrådgivning och vägledning i Sverige kan man ringa 1177.
När är det dags att söka vård
Sök hjälp om symtomen håller i sig, stör sömnen, gör att du isolerar dig eller påverkar arbete och relationer. Du behöver inte vänta tills problemen blivit svåra. En vårdcentral kan göra en första bedömning och hänvisa vidare till psykolog, psykiatri eller traumamottagning.
En bedömning handlar inte bara om vilken händelse som inträffat. Vården tittar också på symtomens längd, hur vardagen påverkas, eventuell samsjuklighet och om det finns aktuell fara. En diagnos ställs inte utifrån ett enskilt symtom, som en mardröm eller koncentrationssvårigheter.
Det är också möjligt att symtomen kommer fördröjt. En person kan fungera under en tid efter traumat och först senare få sömnproblem, undvikande eller stark ångest. Det gör inte reaktionen mindre verklig och betyder inte att personen överdriver.
Vilken behandling minskar långsiktiga konsekvenser
Den behandling som oftast rekommenderas först är traumafokuserad KBT. Den kan innehålla exponering, vilket innebär att man med stöd av en behandlare närmar sig traumaminnen eller situationer som undviks. Målet är inte att glömma det som hänt, utan att minnet ska kunna finnas utan att alarmsystemet tar över.
EMDR är en annan etablerad behandlingsform. Under behandlingen bearbetas traumaminnen samtidigt som behandlaren använder exempelvis styrda ögonrörelser eller annan bilateral stimulering. För vissa känns EMDR mer tillgängligt än att prata länge och detaljerat om händelsen, men behandlingen behöver ändå genomföras i en trygg och strukturerad takt.
Socialstyrelsens riktlinjer lyfter fram traumafokuserad KBT med exponering som ett centralt behandlingsalternativ för vuxna med PTSD. EMDR och antidepressiva läkemedel kan också vara aktuella beroende på symtom, samsjuklighet och individuella förutsättningar.
Läs också: PTSD - Symtom, diagnos & behandling i svensk vård
Vad kan man förvänta sig av behandlingen
Effekten kommer inte alltid omedelbart. Att närma sig traumaminnen kan tillfälligt öka obehaget, vilket är en anledning att göra det tillsammans med en utbildad behandlare och inte på egen hand genom att pressa sig för hårt.
Behandlingen behöver ibland anpassas om personen har pågående missbruk, allvarlig depression, dissociation eller en otrygg livssituation. Då kan vården först behöva skapa mer stabilitet. Det betyder inte att traumabehandlingen överges, utan att ordningen och tempot anpassas.
För barn och ungdomar används ofta traumafokuserad KBT med anpassning till ålder och utveckling. Föräldrar eller andra trygga vuxna kan behöva involveras, eftersom barn kan visa PTSD genom ilska, lek, kroppsliga besvär eller förändrat beteende snarare än genom att berätta om minnen.
Det viktigaste att bära med sig efter ett trauma
PTSD kan påverka hela livsstrukturen, men konsekvenserna är inte ett livstidsbesked. Det som ofta håller problemen vid liv är kombinationen av sömnbrist, isolering, undvikande och att försöka dämpa känslorna med alkohol eller droger. Därför gör det skillnad att söka hjälp tidigt, berätta hela bilden för vården och hålla fast vid några enkla rutiner.
Om du känner igen dig behöver du inte först bevisa att du mår tillräckligt dåligt. Det räcker att vardagen har blivit svårare för att ta kontakt med vårdcentralen eller ringa 1177. Med rätt stöd kan minnena finnas kvar utan att styra varje dag.
