Psykodynamisk terapi - så fungerar PDT och vem den passar

När man har fastnat i samma oro, relationsmönster eller självkritik kan det vara svårt att veta vilken terapi som faktiskt passar. En psykolog med inriktning mot psykodynamisk terapi, PDT, hjälper dig att förstå både det som händer här och nu och de inre mönster som kan ligga bakom. Här får du en praktisk bild av hur behandlingen fungerar, vem den kan passa och vad du bör kontrollera innan du bokar.

Vad en PDT-psykolog faktiskt hjälper till med

Psykodynamisk terapi handlar inte bara om att prata om barndomen. Fokus ligger på sambandet mellan känslor, tankar, relationer och beteenden, särskilt sådant som upprepar sig trots att du egentligen vill förändras.

En person kanske alltid anpassar sig i nära relationer, undviker konflikter och sedan känner sig osynlig. En annan blir snabbt avvisande när någon kommer nära. I terapin undersöker man vad som händer i sådana situationer, vilka känslor som väcks och vilka skydd eller strategier som har utvecklats över tid.

Det omedvetna är inte något mystiskt

Inom PDT används ibland begreppet omedvetna processer. Det betyder inte att terapeuten ska avslöja en dold sanning åt dig, utan att vissa känslor, behov och reaktioner kan påverka dig utan att du tydligt märker det själv.

Jag tycker att detta är en av metodens starkaste sidor. Den kan göra diffusa problem mer begripliga. När du börjar se varför du reagerar på ett visst sätt blir det lättare att skapa ett annat handlingsutrymme, i stället för att bara försöka tvinga bort symtomen.

Läs också: Kognitiv defusion - Sluta låta tankar styra ditt liv

Relationen till terapeuten blir en del av arbetet

Det som händer mellan dig och psykologen kan ge viktig information. Om du till exempel blir rädd för att verka krävande, känner dig bedömd eller får lust att avsluta när samtalen blir personliga, kan det utforskas med respekt och i lagom takt.

Det betyder inte att varje känsla i terapirummet ska analyseras sönder. En bra behandlare använder relationen som ett försiktigt arbetsverktyg, inte som ett sätt att pressa fram bekännelser eller tolka allt du säger.

Så går behandlingen till från första samtalet

De första samtalen används vanligtvis för att förstå dina besvär, din livssituation och vad du hoppas få hjälp med. Du behöver inte komma med en färdig förklaring. Det räcker att kunna beskriva vad som inte fungerar och hur det påverkar vardagen.

1. Bedömning och mål: Psykologen går igenom symtom, tidigare erfarenheter, relationer och aktuella belastningar.
2. Gemensam förståelse: Ni formulerar en preliminär bild av vad som håller problemen vid liv.
3. Bearbetning: Ni undersöker känslor, konflikter, försvar och återkommande relationella mönster.
4. Förändring: Du tränar på att lägga märke till behov och reaktioner tidigare, så att du kan välja annorlunda.

En session är ofta 45-50 minuter och sker en gång i veckan. Kortare PDT kan bestå av omkring 8-16 samtal, medan mer omfattande psykoterapi kan pågå betydligt längre. Upplägget ska vara tydligt nog för att du ska förstå vad ni arbetar mot, även om vägen dit inte alltid är rak.

1177 beskriver PDT som en behandling där man utforskar både sin tidigare historia och sitt nuvarande liv. Det är en viktig skillnad mot föreställningen att terapin enbart handlar om att återvända till gamla minnen.

När PDT kan passa och när annan hjälp kan vara bättre

PDT kan passa särskilt bra när du vill förstå återkommande känslomässiga eller relationella mönster. Det kan exempelvis handla om nedstämdhet, ångest, skam, låg självkänsla, sorg, relationssvårigheter eller en känsla av att inte riktigt vara i kontakt med dig själv.

SBU bedömer att det finns stöd för att PDT kan minska symtom vid bland annat depression och ångest, men betonar också osäkerheter i forskningsunderlaget. Jag skulle därför inte välja terapi utifrån en enkel idé om att en viss metod alltid är bäst. Matchningen mellan problem, mål och behandlare spelar stor roll.

KBT kan till exempel vara ett bättre förstahandsval om du vill arbeta mycket konkret med panikattacker, tvång eller undvikanden genom övningar och exponering. Det ena utesluter inte det andra. En erfaren psykolog kan hjälpa dig att avgöra om ren PDT, korttids-PDT eller en kombination av perspektiv passar bäst.

Så väljer du rätt psykolog för PDT

Det första jag skulle kontrollera är inte om mottagningens text låter varm och övertygande, utan vilken utbildning och legitimation behandlaren har. En legitimerad psykolog är inte automatiskt utbildad i PDT, och en person som erbjuder samtal är inte alltid legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.

Fråga gärna detta innan du bokar ett längre upplägg:

• Är du legitimerad psykolog eller legitimerad psykoterapeut?
• Vilken utbildning har du i psykodynamisk terapi?
• Arbetar du med korttids-PDT, längre terapi eller en integrativ metod?
• Vilka problem brukar du behandla?
• Hur följer vi upp om behandlingen hjälper?
• Vad kostar samtalet och vad gäller vid sen avbokning?

Privat individuell terapi ligger ofta på cirka 900-1 500 kronor per 45-60 minuter, men priset kan vara högre i vissa städer och hos specialiserade mottagningar. I regionsansluten vård betalar du i stället patientavgift enligt regionens regler, och besöken kan omfattas av högkostnadsskyddet. Kontrollera alltid den aktuella avgiften direkt med mottagningen.

Ge inte upp efter ett enda stelt samtal, men ignorera inte heller en tydlig känsla av otrygghet. En rimlig förväntan är att du efter de första samtalen förstår vad behandlingen går ut på och varför den kan hjälpa dig. Du ska kunna ställa frågor och säga ifrån om tempot blir fel.

Vad du kan göra själv mellan samtalen

PDT är inte en metod där psykologen ensam gör allt arbete. Mellan samtalen kan du lägga märke till situationer där du snabbt blir ledsen, arg, rädd eller avstängd. Skriv gärna ned vad som hände, vad du kände och vad du gjorde sedan.

Det kan också hjälpa att skilja mellan en känsla och en slutsats. “Jag känner mig bortvald” är en känslomässig upplevelse. “Ingen vill ha mig” är en tolkning. Den skillnaden skapar ofta en liten paus där du kan undersöka vad du faktiskt behöver.

• Notera återkommande situationer, särskilt i nära relationer.
• Försök sätta ord på kroppsliga signaler innan känslan blir överväldigande.
• Öva på att uttrycka ett behov tydligt i en trygg relation.
• Ta upp motstånd, irritation eller tvekan direkt i terapin.
• Använd självhjälp som stöd, inte som ersättning för vård när besvären är svåra.

Vid allvarlig depression, självmordstankar, psykos eller en situation där du inte känner dig säker ska du söka akut hjälp. Ring 112 vid omedelbar fara eller kontakta 1177 för vårdrådgivning och vägledning.

Det viktigaste beslutet är att behandlingen går att följa

En bra psykodynamisk behandling behöver inte kännas lätt hela tiden, men den ska vara begriplig och tillräckligt trygg för att du ska kunna vara ärlig. Efter några samtal bör du kunna se någon form av rörelse, till exempel bättre förståelse för dina reaktioner, mindre undvikande eller större frihet i relationer.

Mitt praktiska råd är att fråga efter behandlarens kompetens, mål, pris och plan för uppföljning innan du bestämmer dig. Rätt psykolog är inte den som lovar snabbast förändring, utan den som kan möta dina svårigheter med kompetens, tydlighet och respekt för ditt tempo.