En traumatisk händelse kan fortsätta påverka kroppen och tankarna långt efter att faran är över. PTSD-symtom kan märkas som påträngande minnen, undvikande, sömnproblem eller en ständig känsla av att behöva vara på sin vakt. Här går jag igenom hur besvären brukar se ut, när de kan tyda på posttraumatiskt stressyndrom och vilken hjälp som finns i Sverige.
Det viktigaste om PTSD-symtom
- Återupplevande kan visa sig som flashbacks, mardrömmar eller starka kroppsliga reaktioner.
- Undvikande innebär att personen håller sig borta från platser, samtal, personer eller känslor som påminner om traumat.
- Överspändhet kan ge irritabilitet, koncentrationssvårigheter, sömnproblem och lättskrämdhet.
- En diagnos ställs inte efter ett enskilt symtom, utan efter en samlad bedömning av varaktighet och påverkan på vardagen.
- Traumafokuserad KBT och EMDR är behandlingar som ofta används vid PTSD.
Vad PTSD är och när besvären blir ett syndrom
Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, kan uppstå efter en händelse som inneburit allvarligt hot, död, sexuellt våld eller svår skada. Det kan handla om exempelvis en olycka, misshandel, våldtäkt, krig, tortyr, en svår förlossning eller långvarigt våld i en nära relation. Man kan också påverkas av att bevittna något fruktansvärt eller upprepade gånger möta traumatiska berättelser genom sitt arbete.
Efter ett trauma är det vanligt att känna sig skakad, ha svårt att sova eller reagera starkt på ljud och påminnelser. För många minskar besvären gradvis. PTSD blir mer sannolikt när symtomen håller i sig över tid, orsakar tydligt lidande och gör det svårare att fungera i arbete, studier, relationer eller vardag. En PTSD-diagnos kan normalt ställas först efter minst en månad från traumat.
Jag tycker att det är viktigt att skilja på en normal stressreaktion och ett syndrom. Att må dåligt efter något skrämmande betyder inte automatiskt att man har PTSD, och ett självtest kan inte ersätta en professionell bedömning.
De vanligaste symtomen syns i fyra mönster
Återupplevande
Traumat kan komma tillbaka utan att personen vill det. Det kan ske genom flashbacks, mardrömmar eller påträngande minnesbilder. Ibland känns det som om händelsen händer igen, trots att personen vet att den tillhör det förflutna.
Även sinnesintryck kan utlösa reaktionen. En lukt, en plats, en röst eller ett särskilt datum kan plötsligt ge hjärtklappning, panik, svettningar eller stark rädsla. Reaktionen kan därför verka överdriven för omgivningen, men för kroppen känns hotet fortfarande verkligt.
Undvikande
Personen kan börja undvika allt som påminner om traumat. Det kan vara platser, bilkörning, nyheter, vissa personer eller samtal om det som hänt. Undvikandet kan ge kortvarig lättnad, men på längre sikt riskerar det att göra rädslan mer begränsande.
Undvikande handlar inte alltid om tydliga situationer. En del försöker också stänga av tankar och känslor genom att arbeta för mycket, isolera sig, använda alkohol eller ständigt hålla sig sysselsatta.
Negativa tankar och förändrat känsloliv
Efter ett trauma kan bilden av sig själv, andra människor och världen förändras. Vanliga tankar är att världen är farlig, att ingen går att lita på eller att man själv bär skulden för det som hände. Skam och skuld är särskilt vanliga efter våld och övergrepp, även när ansvaret helt ligger hos förövaren.
En del känner sig avstängda eller har svårt att uppleva glädje, närhet och trygghet. Koncentrationssvårigheter, minnesproblem och en känsla av att vara frånkopplad från sig själv kan också förekomma.
Läs också: EIPS i svensk vård – Symtom, diagnos & behandling
Överspändhet och starka kroppsliga reaktioner
Nervsystemet kan fortsätta vara inställt på fara. Det kan märkas som lättskrämdhet, irritabilitet, sömnproblem och ständig vaksamhet. Personen kanske kontrollerar lås flera gånger, sitter nära en utgång eller reagerar kraftigt på plötsliga ljud.
Även kroppen påverkas. Muskelspänningar, hjärtklappning, magbesvär, huvudvärk och trötthet är möjliga följder. Alla får inte samma symtom, och vissa märker framför allt den fysiska stressen innan de förstår kopplingen till traumat.
Så kan PTSD märkas i vardagen
Hos vuxna kan besvären visa sig genom att man slutar köra bil efter en olycka, undviker intimitet efter sexuellt våld eller inte längre klarar miljöer där många människor samlas. En person kan samtidigt verka lugn utåt men vara helt utmattad av att hela tiden kontrollera omgivningen.
Barn och tonåringar reagerar inte alltid med ord. De kan bli klängiga, få återkommande magont, leka traumatiska händelser, börja kissa på sig igen eller få kraftiga utbrott. Förändringar i lek, sömn, skolnärvaro och trygghet är därför viktiga att ta på allvar.
Vid långvariga eller upprepade trauman kan komplex PTSD utvecklas. Då tillkommer ofta stora svårigheter med känsloreglering, självkänsla och nära relationer. Det betyder inte att personen är svag eller ”för känslig”, utan att långvarig utsatthet kan påverka självbild och anknytning på djupet.
Vad som kan likna PTSD
Symtom som sömnsvårigheter, oro, nedstämdhet, koncentrationsproblem och hjärtklappning förekommer också vid depression, ångest, utmattning och vissa kroppsliga sjukdomar. Alkohol eller droger kan dessutom både dölja och förstärka besvären.
Det som särskilt pekar mot PTSD är kopplingen till en traumatisk händelse och att minnen, påminnelser eller drömmar fortsätter att utlösa starka reaktioner. Jag brukar ändå avråda från att försöka avgöra diagnosen själv. Helheten är viktigare än antalet symtom, och flera tillstånd kan finnas samtidigt.
När det är dags att söka hjälp i Sverige
Kontakta en vårdcentral om besvären inte minskar, om du börjar undvika vardagliga situationer eller om sömn och arbete påverkas. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma vart du ska vända dig. I vissa regioner finns digital kontakt genom 1177 direkt.
Sök hjälp snabbare om du skadar dig själv, har allvarliga självmordstankar, använder alkohol eller droger för att stå ut eller får svåra dissociativa episoder. Vid akut fara ska du ringa 112 eller åka till en psykiatrisk akutmottagning.
Förbered gärna några konkreta exempel inför vårdkontakten. Skriv ned när besvären började, vad som utlöser dem, hur du sover och vilka delar av livet som blivit svårare. Det gör det lättare för vården att se mönstret utan att du behöver minnas allt i stunden.
Vilken behandling brukar hjälpa vid PTSD
1177 lyfter fram traumafokuserad KBT som en vanlig och effektiv behandling. Den kan innebära att man stegvis närmar sig minnen och situationer som har blivit laddade, alltid tillsammans med en utbildad behandlare och i en takt som går att hantera.
EMDR är en annan etablerad metod. Under behandlingen fokuserar man på traumaminnet samtidigt som terapeuten använder strukturerade ögonrörelser eller annan bilateral stimulering. Målet är att minnet ska kunna bearbetas utan att kroppen fortsätter reagera som om faran pågår.
Samtalsbehandling är oftast grunden, men läkemedel kan ibland användas vid exempelvis depression, ångest eller svåra sömnproblem. Effekten av antidepressiva läkemedel kommer vanligtvis gradvis och behöver följas upp av vården. Snabba lösningar och egenmedicinering är sällan en bra väg, särskilt inte med alkohol eller lugnande medel.
Det är också helt rimligt att fråga vilken traumabehandling terapeuten har utbildning i, hur planen ser ut och vad du gör om symtomen tillfälligt ökar. En behandling kan vara krävande, men den ska inte bygga på att du pressas att berätta mer än du klarar.
När kroppen fortfarande tror att faran pågår
Det mest hjälpsamma sättet att förstå PTSD-symtom är att se dem som ett nervsystem som har fastnat i beredskap, inte som ett tecken på svag karaktär. Mardrömmar, undvikande och vaksamhet är försök att skydda sig, även när skyddet börjar begränsa livet.
Om du känner igen dig behöver du inte vänta tills allt blivit outhärdligt. PTSD går att behandla även om traumat ligger långt tillbaka i tiden, och rätt stöd kan göra det möjligt att återfå sömn, trygghet och närhet till andra. En första kontakt med vårdcentralen eller 1177 räcker som nästa steg.
